Advent i antågande.

Nu kan jag berätta att plogbladet är på. Efter en lång och mödosam söndag så kom det äntligen på plats. Våra alltid lika underbara grannar servade med ett par starka armar, sällskap till Rocky och ett aldrig sinande tålamod! Tidigare i veckan var min svåger hjälten på plats och hjälpte mig att få på snökedjorna. Det krävdes ett järnrör, ett spett, en polygrip och några fula svordomar (från min sida) men till slut så. Nu när jag har gjort allt en gång så ska det väl förhoppningsvis inte krävas två veckor nästa gång för att få på allting.

I veckan hade jag lyckan att få hem mitt paket från Frö med posten så redan i januari-februari kan jag börja med min förkultivering. Men det gröna jag ska pyssla med framöver är min Amaryllis som vi fick av våra trevliga middagsgäster förra helgen, Mio och Thomas. Jag ska också påta ihop ett par kransar av enris att ha både inne och ute för enar har vi gott om.



En sådan här kanske. Min blir säkert inte riktigt lika korrekt men inspiration är alltid bra.




Ja det var allt för nu. I veckan ska det äntligen julstökas lite. Jag ska lägga upp bilder på vårat nya sovrum och mitt nya kontor när jag börjar få det på plats.

På återseende.

/J

Ved på rot och korta snökedjor.

Idag har det varit en lärorik dag.

Jag ringde ut rörmokaren och vi har tillsammans gått igenom hela pannrummet. Jag har ifrågasatt varje liten pinal därinne så nu måste jag väl kunna kategorisera mig själv som en hobbyamatör på värmepannor. Det verkar inte vara några större fel på grejerna. Problemet ligger tydligen i våran eldning. Som säkert många vet, utom just jag och min sambo, så tar det ungefär två dygn att värma upp en acktank på 1500 liter. Vilket innebär konstant eldning tills den är lika varm i botten som i toppen. Vi har under ett års tid eldat tills det är 80 grader i toppen, tempen i botten har stått nästan konstant stilla på 20 grader, sen har vi varit nöjda och trott att det kanske ska vara lite ruggigt om mornarna när man vaknar. Icke "Elda utav bara fan" för att citera mokaren "Det ska mycket till innan ni får den här att koka" vilket har varit våran oro. Så ja, nu eldar jag utav bara fan då!


Vi har också fått två decimeter med snö och rookie som man är har vi knappast fått på plogbladet på traktorn. Kan slå vad om att grannarna svär över "Jäkla Stockholmare som inte kan sköta vägunderhållet" idag. Funderar på att sätta upp en skylt vid båda vägändarna och skriva "Håll k*ften och kör runt!".






Jag har ändå gjort ett tappert försök att få på snökedjorna. Det ser bra ut framifrån.












Mindre bra bakifrån...






Dom är så tajta att jag omöjligt får på dem. Pratade med min före detta kollega och istället nuvarande vän Fidde. Jag tänkte sätta dit en extra länk för att komma runt problemet men den idén fick jag genast nedslag på. Snökedjor skall tydligen sitta hårt så att de inte sliter på däcken och efter lite eftertanke konstaterade jag att hellre får jag väl kämpa med spett tills jag får på åbäkena än att fuska med extra länkar och behöva köpa nya traktordäck, jag gissar i allafall att de kostar en del.

Ja, år noll som sagt och denna vinter skall vi inte bara ta ner nästa års vedförbrukning som fortfarande står på rot utan även nästkommande år så det blir väl runt 50-60 kubik som ska ner. Spännade! Hittills har vi nog åkt på en räkmacka det är nu allvaret börjar med att ha en gård och då har vi inte ens börjat med att sköta vår egen mark än!

Missförstå mig inte nu, visst det är mycket jobb men jag njuter av varje sekund när jag går från klarhet till klarhet vad det är som jag/vi har tagit mig/oss för. Jag eller vi för att vissa delar är helt enkelt mina att leva upp till. Det här är livet i det lyckliga för mig. Jag är tacksam för att jag får göra det som jag vill och som gör mig lycklig. Och jag är innerligt tacksam över att ha människor runt omkring mig som ställer upp med råd och tips och evig uppbackning i allt.

Tack vänner och familj för att ni finns. Tack min älskade prins för att du står ut med mina ibland galna idéer och impulsiva handlingar. Hade det inte varit för dig skulle jag inte vara hälften så lycklig.





/Bönan

Soldatsambo

Ja, så kom den dagen då funderingarna blev berättigade. Den 8 november 2010. Min underbara man i livet ska bli soldat. Vid årsskiftet börjar han på säkerhetsbataljonen på K1. Jag är fantastiskt lycklig för hans skull, han ska få gå en intressant utbildning och få arbeta med någonting utvecklande och värdefullt. Sedan går mina känslor isär och spretar; Obligatorisk utlandstjänst á la 6 månader i stöten var femte halvår.


Jag har ju redan funderat lite i några veckor i väntan på besked. Funderingarna lär ju fortsätta så länge han arbetar inom det militära. Ena stunden känner jag att det kommer att gå hur bra som helst och andra stunden bränner tårarna i ögonen när jag bara snuddar vid känslan av att vara ifrån varandra på de premisserna. Visst nu har väl nästan hela vår tid tillsammans bestått i att delvis var isär men ändå. Klarar jag av den mentala biten? Klarar jag av den här gården ensam? Vad kommer han att uppleva och kommer han att förändras? Och andra diverse tankar jag inte ens klarar av att nämna här.

Den närmsta tiden blir det ju inte relevant att behöva tampas med dessa tankar i den omedelbara närheten av verklighet men det är svårt att inte fundera. Det hör ju till min person att försöka tänka sönder allt i beståndsdelar så att jag har hunnit förutse alla sidor av bitarna innan det så sker. Kontrollbehov kanske, vad vet jag. Jag har annat att göra än att försöka ändra på en av mina mest präglade egenheter. Som att fundera!

En alldeles klar och otvetydig känsla i allafall är att jag är stolt. Stolt över att de valde honom. Stolt över Christian.


Jag älskar dig så mycket.

Grön shopping.

Fönstershoppandet slutade med 880 kr mindre i kassan.

Inköpslistan:

Till blomlådorna.
Vita Pelargoner och Förgätmigej allt i fröform för att jag ska ha nått att göra i vinter samt bespara hushållsekonomin lite!



Tilla krukor och amplar.
Petunior i klara färger.





Krukor
Blomsterböna att klättra som prydnad och till att äta.





Växthus och drivbänkar.
Gurka och Mangold.




Röda rötter.





Istället för sallad äter jag gärna Spenat och Broccoli.





Svartrot och Purjolök såklart.





Kanter och krukor.
Jordgubbar och smultron att njuta av att både titta på och smaka på.




Tomater, paprika och chili gör jag med, som förra året = Torkar kärnor från det vi äter. Efter att jag har gjort i ordning rabatterna sätter jag ner Förgätmigejen till hösten i kanterna och förhoppningsvis tar dem sig och fyller ut med åren. Pelargonerna kan jag förhoppningsvis ta in och få dessa att övervintra så jag slipper köpa nya året därpå.

Jaha vi får väl se hur trädgården kan tänkas se ut nästa år, mycket har jag att pyssla med i allafall!

Höstmys.

Idag har det varit en flitens dag. Jag vaknade utvilad och huvudet fullt av inspiration från gårdagens kvällslektyr. Jag började med att rensa ur alla blomlådor på sommarens döingar.





Och stoppade i gran- och enris istället.










Sötnos är med och hjälper till. Och tar en välförtjänt paus.














Växthuset fick sig en omgång också då jag slarvat en del den sista tiden.
















Sist men inte minst vill jag dela med mig ett mästerverk till alla er konstsjälar där ute. Så här kan det se ut när en oerfaren ger sig på ett förvuxet äppelträd. Bilden gör det inte riktigt rättvisa men det ser helt enkelt fördävligt ut.


Tack för idag nu ska jag fönstershoppa fröer och läsa min favorittidning Lantliv.

/J

Arbetspremiär och brända plogstöttor.

Jaha, då var dag ett på min nya arbetsplats avklarad. Full fart hela dagen och jag har fått träna upp mitt Mullerup-sinne igen (fodervagnar)! Pinsamt nog glömde jag handduk så jag har luktat gris hela vägen hem plus lite till när jag väntade på att värmen skulle infinna sig i stugan.


Dagen till ära firade jag min kvälls-hemma-närvaro med att baka bröd. För att spurta med jäsningen ställde jag degbunken på vedspisen. Jag fick väl önskat resultat men mindre önskat var det när jag satte handen under bunken. Numera har jag en månskära inbränd i handflatan. Fick stresspåslag på en gång, deja vu antar jag från min arbetsolycka där jag blev skållad. Men efter två alvedon, lite gnäll, en dusch och mat känns det bättre.


Tröttheten slår till med full kraft efter en sådan här dag på en helt ny arbetsplats. Trogen min kropps hälsa har jag sköljt näsan och tänkte jag gå och sova när det slog mig att jag håller på att baka så det ska jag väl slutföra först. Så här ska brödet se ut...i den bästa av världar. Mitt bak är betydligt mer platt och utflutet med deformerade kanter som i en MC-donalds reklam nästan. Blir säkert gott i allafall i värsta fall kan jag använda det till att stötta upp plogbladet till traktorn på.

Hej hopp, stopp och galopp.

Sammanfattning av Dr. Snuggles

Glasögon på och håret bakom öronen. Här kommer en sammanfattning utan dess like, tangenterna kommer att glöda i två dagar efteråt.

Jag + Lastbil, med allt vad det innebär = Sant. Vi hade underbara sommarveckor här med hästarna från Lagbostall, jag gick doch från klarhet till klarhet. Ridskola: Ja Egen häst: Nej

Jag vet hur jag ska bygga inne i fårhuset i vinter och har dessutom hämtat 1,5 km stängsel + stolp till mina fasta fållor. Mitt livs prövning som lastbilschaufför skall tilläggas då avhämtningsstället låg på adressen "Mitt ute i Nowhere-helvetet med ingen som helst jävla väg dit" En för uppmuntrande gubbe framför lastbilen som tyckte att jag bara skulle köra och en ängslig sambo på sidan som tyckte jag skulle ta om. Efter ca 20 minuter kom jag runt sista kröken och då börjar tanten på gården vifta om hur jag ska backa till och då var det nära att tanten hade fått gå åt som mindre mört stycke på grillen. Väldigt bra skick på stängslet för övrigt.

Kollektiv - inneboende = Jag återtar mitt hem! Ja, så är det. Våra inneboende har fått lägenhet i Tierp och jag önskar dom all lycka i sitt vidare letande efter det optimala huset.

Förövrigt har jag gjort mig såpass impopulär hos min arbetsplats ledning så att jag bör byta arbete och det har jag också gjort till SLU där jag börjar den 1:a november. Det kommer garanterat att vara ett utvecklande arbete och det ska bli fantastiskt att få komma hem varje dag. Jag räknar ner dagararna och duckar för onda ögon sista veckan men framför allt ska jag kramas med alla underbara elever och fantastiska kollegor. Jag kommer sakna dom.

Jag kanske ska ha studier som fritidsintresse framöver. Funderar på ämnen som miljörätt, rättskunskap och kanske senare juridik om det faller Annelunds baronessa i smaken, också inriktningar inom beteendevetenskap lockar - blandad kompott precis som jag vill ha det.

Senaste tiden bryr jag mitt huvud med funderingar på om jag skulle kunna tänka mig att bli en soldatfru. Jag hade absolut sagt "aldrig i livet" förut. Men om nu min sambo skulle vilja bli soldat och dessutom skulle fria till mig. Hur ska man kunna säga nej då. På fråga a) svarar jag ett absolut nej och på fråga b) svarar jag JA, trodde aldrig att du skulle fråga! Får jag svara det?

Förra helgen hade jag fantastiskt härligt sällskap här av min bästa vän Steffie och hennes underbart korkade hund Carla. Vi hade heldagar utomhus i det härliga höstvädret med korvgrillning och beskärning av vinbärsbuskar - rätt lyckat faktiskt. Mindre lyckad var katastrofen med min beskärning av vårat ena äppelträd. Det ser ut som att någon sorts kärnexplosion invändigt i trädet har ägt rum och där det då har skruvat sig och skjutit iväg flertalet grenar för att sedan stå kvar som en klädhängare för jättar. Speciellt. Charmigt kanske man skulle kunna säga, det låter bättre.

Jaha nu är vi nog framme vid dags dato. Dagens problem: Vi får inte upp någon bra värme i pannan, nästan ingen faktiskt! Håll tummarna för att vi får ordning på det innan vintern! Vi har för lite ved också men där ser man vi är bara på år noll än så länge och om vi skulle glömma bort det någon gång som kommer vi garanterat att bli påminda i vinter när det är varmare i traktorn utan värmepaket än vad det är under täcket i sovkammaren!

Hej hopp Vedastock

Uppdatering!

Så här står det alltså till nu:

I början/mitten av juli kom Bomull och Villy till gården och har förgyllt utevistelsen med sin närvaro sedan dess, dom jobbar flitigt på att hålla hagen i trim, så flitigt att vi har fått sätta upp en temporär hage på tomten till dom att beta i dagtid. Dom skulle egentligen placeras på vallen men gräsklipparen har gått sönder så varför inte slå två flugor i en smäll!?

Jag kan också berätta att jag numera innehar ett C-kort och får därför framföra fordon med den auktoritära vikten av 3,5 ton och uppåt. Från vecka 33 och fyra veckor fram kommer jag att gå en YKB-utbildning som ger mig behörighet att framföra samma typ av fordon yrkesmässigt, så nu är hjulet i rullning.

Jag håller på att planera min lilla trädgård för fullt och tackvare en tre timmar lång promenad med final genom allén mot vårat hus har jag fått planera ännu hårdare när jag såg hur dötrist våran framsida ser ut när man kommer upp emot den, detta har undgått mig den senaste tiden då vi använder altan-/baksidan som entré på sommaren, tydligen! Så nu funderar jag på lavendel som inramning runt lilla vändplan uppe vid huset och mer klätterväxter längs husväggarna då plåten faktiskt gör ett tråkigare intryck på den sidan. Pipranka upplever jag som en tillförlitlig växt då den på en sommar blir runt 4-5 meter hög för att sedan vissna ner under vintern men återkomma med samma intensiva växtförmåga året därpå.







Och när jag ändå är i farten kanske en till kan sättas vid södra ladan för att få lite växttrevnad där.













Så här fint kan det vara med lavendel tätt placerad som en låg häck.






Jag har också läst till mig att man kan ta rotskott från syrénen och plantera ut så växer dessa upp till en buske och med tanke på att jag har mer än flera under vår gammelsyrén så skulle jag nog kunna få ihop en häck utmed tomtgränsen som går i en båge längs med vallen.

För övrigt så växer det bra i växthuset, var precis ute och tjuvade mina tomatplantor där tomater börjar tynga ner grenarna och inte nog med det så lyckades jag få ihop cirka ett kilo potatis, den har dock kommit som en glad överraskning bland mina nyplanterade nyponrosor då det inte är jag som har satt den.

Helgen kommer att fördrivas med att försöka bängla av griplastarklon från traktorn och att kapa upp björkslanorna som ligger kvar i skogen från fällning. Motorsågen för övrigt går som en dröm, det är som att skära i smör och jag är som smör i solsken när jag är ute med hela skyddsmunderingen i skogen, nu förstår jag varför detta skall göras vintertid och inte när termometern närmar sig en 32 grader Celcius, så om inte veden är sur för att den är tagen för sent så för att jag har dränkt den med mitt svett.


Nu ska jag hoppa in på arbetsförmedlingens hemsida och söka lite truckerjobb!

Nu ska jag för er berätta!

Jag har tidigare pratat om det fantastiska grannparet numera räknade som våra fantastiska vänner. Säg det dom inte ställer upp med, bygger dom inte hönshus åt oss så lånar dom ut diverse verktyg och gräsklippare och tror ni inte att dom tog sig an sitt lik som har stått ute på tomten i minst ett år av snöyra och överkvalmig hetta, bara för att vi inte fått tummen ur och köpt en egen gräsklippare.





Här är dom omtalade två - Helena och Tommie - på det återuppstånda liket!






Dessutom vill jag tillkännage att hagen är klar, så gott som på lite elrep runt jordkällarn så jag slipper förrådsha en häst eller två där resten av säsongen. Jag hade lite problem med jordningen och att försöka lista ut var dom gamla jordspetten var så från början hade jag bara ca 1000V i stängslet men igår eftermiddag brakade det på med härliga 4000V.





Här ser vi då ett väl bearbetat hörn!







Så var det med det, nu kan hästarna komma och planen är väl faktiskt att dom ska komma idag. Han, Villy, får sällskap av ett litet gotlandsruss vid namn Bomull, 21 år och barnkär så henne kanske till och med min mamma kan träna sin hästvana på.

Jaha, imorgon skriver jag teorin för lastbilskortet så håll en tumme var.

Det allra ödmjukaste tacket!

Till alla er, familj och vänner, som stöttar mig och peppar mig i det jag tar mig för. Ni förgyller mina dagar och ger mig verkligen styrka att tro på mig själv.

Än en gång, tack.
/Jennifer

Malliga grodor och surrande myggjävlar.

Idag var jag på körskolan för andra gången och det går faktiskt hur bra som helst. Jag har kört tätort, statstrafik, motorväg och fått avancera till splitväxlarna (typ överväxel). Det är skitkul, rent ut sagt, att köra. Någon vrickat förkärlek har jag ju till tunga fordon och maskiner. Betyget idag, om jag får lov att skryta lite, blev att "Det är en fröjd att åka med mig när jag kör lastbil."


Någon av dom här skulle jag tro att jag kör, ska försöka fota den vid tillfälle, risken är väl att man får någon sorts Hill Billy-stämpel om man går och fotar lastbilar så jag får göra det i smyg!



Dom senaste kvällarna har jag tillbringat med att bygga hage med allt vad det innebär, med tanke på att jag börjar bli människa först framåt nio på kvällen tack vare värmen så har det blivit en del arbete ända fram till midnatt. Jag fick dock ett härligt avbrott igår när en kollega och numera vän från Berga var och hälsade på med sin underbara lilla Diva, en helt rasenlig nakenhund i min mening, jag hoppas att "divorna" återkommer inom en snar framtid nu när, sen några timmar tillbaka, det står klart att Villy och en kompanjon kommer i början av nästa vecka. Min kollega Sara har varit ett fantastiskt bollplank i hästletandet och det var helt klart hennes tankar som fick mig att gå tillbaka till nordsvenskar istället för ardenner och att det nu verkar kunna sluta med en unghäst dessutom!

Ikväll har min svägerska Camilla tillsammans med en massa mygg varit min högra hand vid isolatorskruvande i förbannat hårda och sega gamla trästolpar. Jag har till och med fixat en mindre blåklocka till imorgon då skruvdragaren och stolpen blev starkare än jag och det slutade med att skruvdragaren for runt ett varv och gav mig en lagom härdande box på kindbenet. Men visst jag är ju en mallgroda och hårding idag så vad gör det!


Ikväll skulle jag vilja avsluta med att tillägna morgondagen, den 9:e juli, till den största hårdingen av dom alla, våran pappa. Jag tar mig friheten att tala för oss alla när jag säger att vi saknar dig och grattis till mig och mina systrar på vår pappas födelsedag. Vi minns dig med värme och med glädje.

Christer Båskman
2005

Stenskott.

Jag har inte lämnat besked än angående om huruvida Villy och en korrumperad ska beta hos mig i sommar...

...men jag antar att bilden talar sitt tydliga språk.



Jag shoppade loss på Granngården i Tierp idag så nu jäklar ska här stängslas. Jag är utom all kontroll. Det är inte ens jag som fattar besluten åt mig som jag fattar åt mig själv!





Nu går mitt sömntåg... Imorgon är det premiär på lastbilskörskolan i Gävle. I höst kanske det är premiär på körskolan i Lagbostall, säg den sak jag inte kommer att kunna framföra vid en ålder av trettio... Godnatt och Sovgott... möjligtvis mitt eget sömntåg...

Lufttankar, scrambled eggs och Rädda Villy...

Villy- Brun med svart man och svans bakom sin mamma Molly- Gulbrun med svart man och svans.





...från mig! Vart ska det här sluta? Villy är 3 år, mycket NH-hanterad och står hos uppfödaren i ett stall några kilometer ifrån Annelund, jag var där igår! Fantastiskt trivsamt par, har en gård och en ridskola med bara svenska raser, nordsvensk och gotlandsruss, dom liksom vi har en vision om självhushållning med alla tillhörande djurslag och det tog inte många minuter innan vi hade funnit varandra.

Efter en timma gick vi ner till hagen för att bara titta på Villy och dom andra hästarna -Ååh! Var väl det mest intelligenta jag fick ur mig. -Det är som att bara åka och titta på hundvalpar, replikerade herrn i huset med ett leende.

Ja, trots att jag egentligen skall skaffa mig en läromästare står jag nu här och funderar på om inte Villy kan vara något, han är ju så söt! För det är ju verkligen det som ska vara det avgörande. Och erbjudandet jag fick var lockande; att jag får ta hem honom och en kompis på bete i sommar och känna på honom lite, pyssla med honom för att sedan avgöra om tycke har uppstått, jag är med andra ord körd! Dock oavsett om tycke uppstår eller inte så får jag hjälp med att lära mig att köra/köra in och dra efter häst och ridningen. Hon utbildar såklart i centrerad ridning som ligger mig varmt om hjärtat, ett ganska oemotståndligt erbjudande med andra ord.

Hästturnén jag skulle ha i veckan blev väl inte så mycket till turné men jag och min arbetskollega kom iallafall till Vallentuna där vi red på nordisen Brunte...i manskapssadel, min rumpa är fortfarande trasig men det var en rolig och mycket svettig upplevelse då det var några (ca 100) kilo för mycket, lite väl varmt och möjligtvis lite avsaknad av go i totton.

För att spinna vidare på självhushållningen kan jag avslöja att väggarna står reglade och klara i mitt hönshus tack vare min fantastiska granne Tommie och min lika fantastiska karl Christian. Nu är det bara skivor, en dörr och reden kvar sedan kan jag köpa in höns!






Säg: Omelett!






För övrigt så har jag fått mitt väldigt efterlängtade körkortstillstånd nu. Jag fick avboka hela den här veckans körlektioner pga transportstyrelsen långa väntetider men nästa vecka så smäller det, det är då jag börjar min karriär som trucker.






För någon månad sedan tjuvstartade vi (jag och T-Bone) dock karriären lite!




Jaha, det var allt för nu. På återseende.

Löshö eller pressat?

Det är alltså den stora frågan idag.
Jag har ju någon sorts förhoppning om att jag ska ta hand om mina vallar själv i framtiden.

Jag har kollat upp lite maskiner idag på Blocket bl.a och att få tag i gamla löspressar, elevatorer eller självlastarvagnar och hökanoner verkar vara det minsta problemet jag har. Slåtterkross och vändare finns redan på gården. Och då kom jag osökt att fundera på skulltorksbygge som säkrar skördar och kvalité på höet avsevärt. Och inte heller det verkar vara ett större problem, jag råkar veta att det finns en gammal torkfläkt på skolan där jag jobbar, sedan tycker jag mig minnas att jag har sett flera sektioner med ribbgolv. Ska nog ta ett "snack" med herr Rektor när semestern är slut, kanske jag kan tänkas göra ett klipp! Så nu återigen frågan: löshö eller pressat?

Jag ska med en liten bildserie nedan försöka förklara hela ovan beskrivna förlopp!

Höskörd oavsett lagringsalternativ:

<-Steg 1: Slå vallen
Steg 2: Vänd slåttret->
Steg 3: Stränglägg







Alternativ löshö:
<-Höet samlas med en självlastarvagn
Blås sedan upp höet på skullen mha en hökanon ->




Alternativ pressat hö:
<-Löspress med balbana till hövagn till lastningen.
Elevator transporterar upp balarna på skullen->




Nu har vi kommit ända till torkningen och lagringen, där finns också två alternativ, ribbgolvstork och trapetstork. Jag röstar på ribbgolvstork då jag tror att det är minst krävande att bygga, EU-pallar is the shit! Bifogar en länk på torkbygge av en trapetstork, samma princip för fläkten i ribbgolvstork längre trumma bara med sidoutblås för att luftsätta ribbgolvet. http://www.skuleridhus.se/renovering/tork.htm

Under inläggets uppbyggnad har jag själv kommit på mig med att bli mer och mer övertygad om att det blir pressat hö. Men om inte annat så har kanske någon fått sig en snabblektion i vallskörd. Förvisso kräver det att jag inte kan ta in höet själv men jag ska ju som sagt ha lite skördefester och grillpartyn.

Som alltid, Välkomna!

Får får får? Nej, får får lamm!

I eftermiddags var jag ute i Södra ladan och kollade på mina foderbord som jag har varit och hämtat på Vreta gård i Enköping, dom ska upp till Norra ladan, Fårens boning, så småningom. När jag satt där i djupaste bondetankar så trillade poletten ner, med buller och bång den måste ha varit värd en förmögenhet!

Så här blir det, jag kan ha en kollega som muttrar för sig själv nu: "Det var ju det jag sa!" Det ska vara enkelt! -Du ska göra det enkelt för dig. Jag vet inte hur många gånger jag har hört min vän och kollega, Fidde, säga att jag ska göra just det, Enkelt! Men visst är det så och så blir det!











Det i svart är alltså befintliga boxar och väggar, enklare än så här kan det inte bli. Det i rött snickrar man ihop av befintligt virke, ett staket i brösthöjd med flertalet grindar för enkel hantering vid t.ex. klippning, vaccinering medmera. Det i grönt har jag redan och det ställs alltså uppepå befintligt foderbord i betong, det blåa är kommande hagstaket. Halm och hö kastas ner från skullen och det kommer dit med hjälp av en traktor med frontlastare, jag har hittat 50-talare för en 15´. Det mockas ur för hand 1-2 gånger per år.

Som sagt familj och vänner: Grillfest underförstått -Arbetsklädd. Välkomna!

Gilla läget!

Det är man så illa tvungen att göra när livet helt sonika fattar besluten åt en.

Mulle ska stanna hos sin matte och husse, det är den andra hästen som ofrivilligt fallit bort på grund av att matte eller husse har ändrat sig och det är väl inte så mycket att göra åt det.

Jag tänker göra en hästturné denna veckan i allafall men det börjar kännas som att det kanske inte är tid än för mig och min fyrbenta kompanjon.

Wedneysdays (preliminära) tourprogram.



Vi börjar resan i Stockholm och tar oss dom 40 milen ner till Tranemo, där hittar vi en 10 år gammal ardennervalack. Körd för sax, släde och vagn samt riden.





Sedan tar vi oss till Göteborg där vi finner en kraftig bruksnordis också 10 år gammal valack som är körd och westernriden.





Sedan tar vi E4:an hem och stannar en sväng i Linköping där vi finner ardennern Ull, 6 år gammal välkörd samt riden, 44 p KBI.






Tillbaka i Stockholm hittar vi en äldre herre, född -96. Han skrittar, travar och hoppar utan problem, galopperar på bana men hellre i skogen. Inkörd men inte så mycket körd.