onsdag 9 december 2009

God Jul & Gott Nytt År

På er alla och tack alla för ert fantastiska stöd och er ovärderliga uppbackning.
Till helgen flyttar vi äntligen upp till det efterlängtade paradiset, håll tummarna alla för att slutuppgörelsen går smärtfritt och utan problem.

Vi återkommer igen 2010.

Varma Kramar
Jennifer & Christian

fredag 30 oktober 2009

Sankta Lucia med B.L.O.S.S.A och Galonbeklädda flyttlådor....

Nu är det bestämt, fredagen den 11:e december får vi den gyllene nyckeln till paradiset. Klockan nio på morgonen ska vi till vår bank och lägga upp lånen, hoppas det blir lite pengar över till fårplanerna, sedan bär det av till mäklarkontoret i Örsundsbro för att skriva på sista kontraktet.

På lördagen blir det fullt ös med att packa flyttlastbilen som generöst lånas ut till just detta ändamål och körs av Tommy, Christians arbetskollega, sen ska det städas. Min ovärderliga mamma finns på plats och min lika ovärderliga svärmor har lovat att stå för matlagning och glöggsjudningen.

Förhoppningsvis inleds Lucias morgon med rimfrost på grenar och med att gå ut och elda i vedpannan i Annelund...

måndag 12 oktober 2009

Gulnade löv och takbjälkar!

Igår var vi alltså uppe på gården igen och med vi menar jag min mamma, Christians mamma och Christians pappa med fru och barn. Vi blev väl mottagna av paret som bor där just nu dom ordnade med kaffe, bullar och kakor. Fantastiskt nog känner man sig inte påträngande utan bara välkommen. Efter rundtur i huset och med kaksmulor i mungiporna gick vi ut på gården, Christian guidade folkhopen runt i ladugårdar, garage och uthus medan jag gick och mätte upp ladugården.

Idag har jag nu sutit i tre timmar och översatt alla siffror och plåtter till någorlunda sanningsenliga ritningar! Se nedan.

Som ladugården ser ut nu:




En idé på nybygge:

Tanken är att öppna upp den tvärgående lekablocksväggen så det blir en stor lösdrift. Bjälklagen som går längs med den isolerade delen kortas av och stolpas upp då dom inte längre behöver bära upp logegolvet just där eftersom det blir full takhöjd. Längs med kanterna i den isolerade delen ställer man foderborden/häckarna som kan fyllas på uppifrån logen. Bakom foderborden/häckarna finns en gång att gå i för underhåll etc. Foderkammare och sjukboxar behålles som dom är idag och grindar från lösdriften gör det enkelt att flytta in djuren dit vid behov som sjukdom, vägning eller klippning. Att det är två grindar gör det dessutom lättare att slussa tillbaka djuren ut i lösdriften. Vattenkoppar med mera kan underhållas från den djurfria sidan.

Idé för logen:

Nu måste jag bara fundera på om detta är en bra konstruktion för att hantera hösilage, kan man lasta upp det på logen för att sen riva av det och kasta ner det i foderhäckarna? Finns det lämpligare lösningar? Jag hoppas på att få åka på lite studiebesök!

fredag 9 oktober 2009

Närproducerat!

På hemsidan www.sufbladet.se, som jag flitigt besöker, en hemsida för Stockholm-Uppsala distriktet i Fåravelsförbundet har det kommit ut en ny artikel angående ett bygglov som godkänts för ett slakteri i Funbo-Lövsta. Slaktteriet uppförs i samarbete med SLU och kommer användas inom både utbildning och forskning, det är Faringe Kött och Slakt AB som kommer att driva anläggningen och ett nära sammmarbete kommer också att finnas med charkfirman Andersson och Tillman AB. Båda kommer dessutom att hantera ekologiskt producerat kött.

Detta känns som ett väldigt bra recept på närproducerat för Gården Annelund! Transporterna till slakteriet blir korta och att förädla köttet bidrar inte heller med några större utsläpp då alla företag finns samlade i Uppsala.

På söndag blir det fårhusplanering av, då ska vi nämligen åka upp till gården igen och jag ska passa på att måtta ladugården för allt vad jag är värd. Min kära mor skall med upp också, hon tror att hon äntligen ska få se gården men i själva verket är det en komplott från min sida att vänja henne in i hennes nya arbetsmiljö!

måndag 5 oktober 2009

Här är några som fastnat på bild!

Finullsfår - Hör till dom svenska lantrasfåren. Finfibrig, kort ull, vanligen vita men flera färger förekommer.

Ryafår - Hör till dom svenska lantrasfåren, mindre i storleken. Lång, vågig och glansig ull, vanligen vita men flera färger förekommer.

Dorset - Köttrasfår som är mindre i storleken med högre fettsammansättning.

Texel - Köttrasfår, ursprungligen från Holland, ett större får med högt klassat kött.

Allmogefår- Litet lantrasfår som det görs allt för att bevara i Sverige. Alla möjliga färger.



I Sverige korsar man ofta flera av dessa raser, alltså att man har en tacka som är antingen Finull eller en korsning mellan Finull-Dorset och som man betäcker med en bagge som är en Texel = Det såkallade Sveafåret.

lördag 3 oktober 2009

Rättelse.

Totalt opassande att skriva korsning och Allmogefår i samma stycke, insåg jag nu, allt som har med Allmogefåren att göra finns samlat i en genbank och personer arbetar hårt och ständigt för att bevara raslinjerna. Självfallet kommer inte jag då att experimentera bort detta värdefulla arbete, utan jag kanske rentav kan ha en liten grupp Allmogefår, på sidan av själva produktionen, att avla vidare på och dra mitt strå till stacken genom att inte låta denna ras gå förlorad.

fredag 2 oktober 2009

Popcornkalas och sinnesfrid.


Senaste dygnet har präglats av ytterligare studier i mitt införskaffade "kursmaterial". Boken "Starta med får" kom idag med posten och jag har nu läst ut den, innan den läste jag ut den lånade "Fårboken". Det verkar som att jag nu inte kan få nog av att läsa på i brist på att trevande kunna få praktisera mina nyförvärvade kunskaper. Jag har konstaterat att jag behöver "Stängselboken" som är just vad den heter, finns att beställa på Jordbruksverkets hemsida och där till min stora glädje hittade jag än mer litteratur att beställa, mest rådgivande broschyrer med direktiv och lagar inom ekologisk lammproduktion, ekologiskt foder, förvaring av kraftfoder med mycket mera.

En snabb kalkylering av mina tidigare uträkningar + mina nyvunna kunskaper gav som utdelning en uppenbarelse: Att jag förmodligen kan hålla ända upp till 100 st tackor. Då skulle det kanske kunna likna en mer lönsam produktion!? Jag börjar självfallet mer småskaligt men om jag ändå kommer att ansöka om anstånd hos länsstyrelsen, som man tydligen måste göra, för att bygga om den gamla ladugården kan jag ju lika gärna ha ett storslaget mål i sikte!

Jag har nu läst på om dom olika raserna åtskilliga gånger och det lutar åt någon slags korsningsuppfödning: Mamma tacka kommer att vara något slags pälsfår som kanske Finulls-, Rya- eller Allmogefår, helst det sistnämnda sen det första.

Dessa tre raser ger som givet en fin ull att karda, spinna eller göra skinn av, Finullsfåret och Ryafåret har nog uteslutande den finaste ullen medan Allmogefåret kan vara brokigt, i olika färger blandade med varandra och olika i kvalité, känns och ser lite mer naturligt helt enkelt samt att det är en ras ihopplockad av några entusiaster som försökt bevara den svenska urlantrasen.

Bilden ovan visar de olika utseendena på ullen hos olika raser. Gobelinullen och klövsjö är dom som ska vara jämförbara med Allmogefårens ull.

Pappa bagge blir sen förmodligen en med goda gener för tillväxt och då hamnar vi hos raserna Texel eller Suffolk. Iallafall Texelrasen är en som invandrande från Holland på 60-talet och som numera är en ganska väletablerad ras i Sverige.

Och eftersom dom små söta popcornformade bollarna som blir resultatet, när mamma tacka och pappa bagge blir kära, har den fantastiska förmågan att ärva ner sin mors goda pälsegenskaper och sedan sin fars goda tillväxtegenskaper så blir det en flersidig produktion i ordningen ull, kött, skinn = fler chanser till inkomster!

torsdag 1 oktober 2009

Ullmys!

Idag var jag, min arbetskollega och en elev och hälsade på gården där förra veckans elev nu praktiserar. 20 tackor med tacklamm hade dom, helt underbara, nyfikna och keliga dom följde oss sen troget längs med stängslet när vi gick och de äldre tackorna bräkte efter oss med bas i stämman.

Jag undersökte stängslet, pratade med tjejerna och konstaterade att har dom bara tillräckligt med bete så håller dom sig innanför. När dom börjar ropa på en när man går förbi är det dags att byta hage. Som jag har förstått så är det bättre att förekomma fåren med att växla beten hellre än att förekommas då dom tar sig ut på alla möjliga vis för att leta upp en mera smaklig måltid. Så ordentliga stängsel och givande beten är a och o. Av vinterboningen verkar dom inte kräva så mycket, en väl ventilerad lösdrift med tillgång till utevistelse, gärna lösa grindar att göra små lammkammare av och som också kan användas till att göra gångar till vågen, klippstolen eller transporten. Hittade dom hos Nordpost för runt femhundringen.

Nu vill jag bara upp till gården och se hur jag ska sätta mina planer i verket, jag vill titta mer på ladugårdsbyggnaden som ska användas, hur mycket betonggolv finns, är det jordgolv sen osv?

Jag har fått tag i mer litteratur också, först "Fårboken" som fanns på min arbetsplats bibliotek och nu till min stora lycka berättade en arbetskollega att hon har gammal kurslitteratur jag kan få låna, alla fårägares bibel, boken Får.

Bokmalen har bitit sig fast i mig och jag har varje ledig stund näsan nerkörd i en fårbok!

måndag 28 september 2009

Lycka!

I slutet av förra veckan kom det första fysiska beviset för att jag verkligen har gett mig in i fårvärlden, på riktigt!

I brevlådan låg tre tidningar med med namnet "Fårskötsel", jag fick två gamla nummer och ett nytt allt för att bli lite uppdaterad, hela helgen har gått åt till lusläsning av dessa och jag har nu också beställt den lilla handboken "Starta med får" av Nils-Åke Fag som beskrivs som mer eller mindre oumbärlig för vilka som ska starta en lammproduktion. Jag har också letat upp mer litteratur som skall kunna hjälpa mig på vägen och jag har för avsikt att beställa dessa inom en snar framtid.

Jag har tänkt ett steg längre också och funderat lite på vallning. Det beiga lilla otyget som jag nu har rännandes runt fötterna är nog dessvärre ganska oduglig som vallhund, tror att han lätt kan råka motarbeta mig ute på fältet, jag försöker samla fåren i flock och han ser störst nöje i att se hur många håll dom kan springa åt samtidigt. Fler hundar är förvisso på ingång förr eller senare men inga vallhundsraser faller mig riktigt i smaken risken finns att det blir något mindre och knubbigt som dreglar kärlek över allt som finns tillgängligt. Men kanske att man skulle kunna valla med häst, iallafall någon gång mycket längre fram. Jag har för ambition att fortsätta min, nyligen återupptagna, ridning med att börja på ridskola med Quarterhästar och den såkallade Westernridningen som hör till, det vore ju förträffligt häftigt att kunna valla ihop sin lilla popcornflock till häst.

Ekologisk grönsaksodling är något jag ska kolla upp härnäst, kanske skulle det gå att kombinera dessa två inriktningar.

Ja som sagt tankarna spinner vidare och just nu har jag ingen aning om vart det kan tänkas sluta, om det nu nånsin gör det!

tisdag 22 september 2009

Äntligen!

Nu kan vi pusta ut.
Vårat lilla hus i Stockholm blev här äntligen sålt i veckan, vi kan nu helt rikta tankarna mot gården och bara längta tills att vi får ett definitivt inflyttningsdatum.

Planeringen runt fårprojektet fortsätter, har läst så mycket jag kan, en kollega på jobbet nämnde också att han har lite litteratur som jag kunde få och en elev nämnde senast idag att hon bor och ska praktisera på en fårgård kommande två veckor, vore kanske läge att åka på ett litet studiebesök!

söndag 13 september 2009

Nu börjar det bli allvar!

Jag har tagit det stora steget och registrerat mig som medlem i Svenska Fåravelsförbundet. Det kändes jätte bra tills jag kom till raderna där jag skulle fylla i antalet får som jag har samt av vilken ras dom är...men jag fyllde glatt och stolt i att jag är en blivande lammproducent.

Det finns mycket intressant att läsa och det visade sig också att det finns många intressanta seminarier och kurser att gå på och varför inte samla så mycket information som möjligt innan starten!

Med risk för att ha svävat iväg lite när jag följde upp ett projekt som utförts i Jämtland med en korsning av Sveafåret och Merinorasen och ett korsningslamm med relativt bra köttegenskaper samt finfibrig ull som resultat, så kunde jag helt enkelt inte låta bli att drömma mig iväg lite och se min mamma och mig i full gång med att karda och spinna vårat egenproducerade garn för att sedan sticka diverse kreationer, förhoppningsvis till försäljning men kanske mest till egna behov.

Det är nämligen så att jag har bokat min mammas pension vad det gäller tiden åtminstone, jag tror på hennes kunskaper vad gäller hantverksarbete såsom spinna, väva och sticka, även då hon frågar om jag tror att hon är född på stenåldern.

Det vore iallafall fantastiskt att kunna tillverka sin egen textil då en av mina största önskningar är att kunna bli självförsörjande inom mångt och mycket.

fredag 11 september 2009

Här är lite kalkyler för åtgång av foder, behov av betesmark samt behov av utrymme i stall. Med hjälp av flera texter för gårdssystem och texten Fåråret har jag kommit fram till en sammanställning för ca 50 st tackor med sommarlamm. Detta hjälper mig att få ett hum om hur många djur jag skulle kunna hålla, självklart olika beroende på vilket produktionssystem jag tänker använda men det här är åtminstone en början!

100 kg kraftfoder per tacka och per år. = 5 ton/år
500 kg ts grovfoder per tacka och per år. = 25 ton/år
200 kg halm per tacka och per år. = 10 ton/år

Bete Marslamning:
Åkerbete på våren. = 5 ha
Slåtter och återväxtbete. = 6 ha
Naturbete. = 4,5 ha

Bete Aprillamning:
Välkomstbete. = 8 ha
Slåttervallsåterväxter. = 6 ha
Slåttervall utan betning. = 8 ha
Grönfoder till lamm. = 5 ha
(sådd 2 juni, bete från 15 augusti)

Utrymme stall:
1,4 kvm per tacka i djupströbädd. = 70 kvm
0,5 kvm per lamm <15kg. (2 st lamm/tacka. = 50 kvm

söndag 6 september 2009


Ja, nu är det ju så här att jag förmodligen vill hålla på med får. Detta efter att ha gått igenom teoretiskt vilket lantbruksdjur som bäst skulle lämpa sig för gården och får blir uteslutande lättast att hålla i de gamla ekonomibyggnaderna som finns. Den nyare ladugården som är från tidigt 1900-tal är den som får stå till förfogande för detta ändamål i sådana fall, byggnadsarea ca 264 kvm, se ovan.

För närvarande läser jag på för fullt om får, har hittat väldigt bra texter på nätet. Det lutar åt så kallade vårlamm eller sommarlamm i produktionsinriktningen, jag är dock inte säker på vilka raser än. Vårlamm föds i januari/februari och innebär lamm på stall och bara en kort period på bete innan slakt medan sommarlamm föds i mars och kan gå på bete hela sommaren för att slaktas till hösten. Det senare alternativet är lättare då det följer fårens naturliga cykler medan det första ger bättre betalt för köttet och det finns raser där man lättare kan manipulera brunstcykeln. Nackdelarna med båda metoderna är dock att man helst skall kunna producera sitt eget spannmål, men jag funderar på ett mellangårdsavtal då det finns, enligt ryktet, ekologiska bönder runt omkring.

Jag fortsätter att läsa på, skall även bli medlem i Hushållningsällskapet som verkar vara en bra organisation med bl.a. rådgivning för lantbrukare. Jag skall undersöka hur det ligger till med LRF Konsult, jag kanske är ute och cyklar men jag får en känsla av att dom har en bättre rådgivning vad gäller lite större lantbruk medan det förstnämnda är lite mer för småbrukare, som jag förhoppningsvis ska bli.

lördag 5 september 2009

Det ligger tydligen i tiden att "blogga" så jag tänkte göra ett seriöst försök trots min omoderna inställning till datorer.

Min blogg kommer att handla om just Gården Annelund, om någon nu skulle ha missat det, gården som jag och min underbara sambo precis har köpt. Vi har inte flyttat in än utan väntar på att få vårat gamla hus sålt. Mitt mål med den här gården är att kunna driva ett småskaligt ekologiskt lantbruk med ekologisk djurhållning och troligen med inriktning mot får.

Bloggen tror jag mig kunna bli en bra ventil för mitt evigt överhettade sinne, aldrig sinande projekt tar ständigt upp mina tankar och nu är det alltså projekt "Starta-ett-fungerande-ekologiskt-lantbruk" som härjar.

Jag för övrigt brukar kallas Jennifer och min ovärdeliga andra hälft här i livet kallas Christian, vi är 80-talister båda två och uppvuxna med våra familjer i Upplands väsby ca 2,5 mil norr om Stockholm stad.