fredag 2 oktober 2009

Popcornkalas och sinnesfrid.


Senaste dygnet har präglats av ytterligare studier i mitt införskaffade "kursmaterial". Boken "Starta med får" kom idag med posten och jag har nu läst ut den, innan den läste jag ut den lånade "Fårboken". Det verkar som att jag nu inte kan få nog av att läsa på i brist på att trevande kunna få praktisera mina nyförvärvade kunskaper. Jag har konstaterat att jag behöver "Stängselboken" som är just vad den heter, finns att beställa på Jordbruksverkets hemsida och där till min stora glädje hittade jag än mer litteratur att beställa, mest rådgivande broschyrer med direktiv och lagar inom ekologisk lammproduktion, ekologiskt foder, förvaring av kraftfoder med mycket mera.

En snabb kalkylering av mina tidigare uträkningar + mina nyvunna kunskaper gav som utdelning en uppenbarelse: Att jag förmodligen kan hålla ända upp till 100 st tackor. Då skulle det kanske kunna likna en mer lönsam produktion!? Jag börjar självfallet mer småskaligt men om jag ändå kommer att ansöka om anstånd hos länsstyrelsen, som man tydligen måste göra, för att bygga om den gamla ladugården kan jag ju lika gärna ha ett storslaget mål i sikte!

Jag har nu läst på om dom olika raserna åtskilliga gånger och det lutar åt någon slags korsningsuppfödning: Mamma tacka kommer att vara något slags pälsfår som kanske Finulls-, Rya- eller Allmogefår, helst det sistnämnda sen det första.

Dessa tre raser ger som givet en fin ull att karda, spinna eller göra skinn av, Finullsfåret och Ryafåret har nog uteslutande den finaste ullen medan Allmogefåret kan vara brokigt, i olika färger blandade med varandra och olika i kvalité, känns och ser lite mer naturligt helt enkelt samt att det är en ras ihopplockad av några entusiaster som försökt bevara den svenska urlantrasen.

Bilden ovan visar de olika utseendena på ullen hos olika raser. Gobelinullen och klövsjö är dom som ska vara jämförbara med Allmogefårens ull.

Pappa bagge blir sen förmodligen en med goda gener för tillväxt och då hamnar vi hos raserna Texel eller Suffolk. Iallafall Texelrasen är en som invandrande från Holland på 60-talet och som numera är en ganska väletablerad ras i Sverige.

Och eftersom dom små söta popcornformade bollarna som blir resultatet, när mamma tacka och pappa bagge blir kära, har den fantastiska förmågan att ärva ner sin mors goda pälsegenskaper och sedan sin fars goda tillväxtegenskaper så blir det en flersidig produktion i ordningen ull, kött, skinn = fler chanser till inkomster!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar